Vilken respekt visar du dig själv och andra? Hur talar du till dig själv? Och hur talar du till andra, egentligen?
Ofta förblir den röst vi talar till oss själva med omedveten. Den döljer sig smygande och viskande i vår bakgrund, skuggar och följer oss i det vi tar oss an. En aning svår och diffus att lägga märke till i en början. När vi väl blivit medvetna och uppmärksamma på rösten upptäcker vi ofta att den både kan va hård, ”gåpåig” och med en efterlämnade negativ klang.
Vi lever i föränderlig värld och förändringens vind ökar i styrka. Förändringar kräver mer av oss, bland annat att vi vågar att kliva utanför vår trygghetszon och tänka i nya banor. Bara genom en snabb blick på dagens arbetsmarknad kan vi se en ökad sjukfrånvaro som förvisso har sin förklaring i många orsaker. Men hur mycket påverkar vår arbetsmiljö hur vi mår? Dvs, det klimat som råder mellan oss människor på arbetsplatsen? Och finns det någon koppling mellan förändringar, att utmanas och våga samt att respektera?
Att bli sedd, bekräftad och respekterad är ett av våra grundläggande behov som människa. Det bär vi med oss från vår tid på savannen där det var en fråga om överlevnad, att få vara del i gruppen. Om vi förflyttar oss till nutid vågar jag påstå att när detta behov är tillfredsställt lägger det grunden för att bidra med engagemang och åsikter samt att våga tänka nytt. Så JA! I allra högsta grad finns en koppling mellan ovanstående. Och att tänka nytt, våga kliva utanför den berömda boxen är en nödvändighet för att vi ska fortsätta utvecklas och för att skapa tillväxt oavsett vilken bransch och marknad vi verkar i.
Och som alltid börjar det hos oss själva, så hur respekterar du dig själv och andra i din omgivning?
Ta dig tid att lyssna till hur du talar till dig själv och till andra.
Må allra bäst och njut dagen!
